08:24:59 From Anders Lindgren : Välkomna allihopa! 08:25:03 From Anders Lindgren : När ni skriver i chatten - om ni vill att alla ska se ditt meddelande, se till att väja meddelandet går till alla ("All panelists and attendees"). Varför fortsätter stinksot och havreflygsot att öka? Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Linköping 09:13:46 From Lovisa Eriksson, Växtskyddscentralen i Linköping : Finns det en koppling till hur öppenblommande sorten är? 09:14:26 From Cecilia Lerenius to All panelists : Eller någon koppling till utvecklingsstadier? 09:17:12 From Per : Hur påverkar ekologiskt utsäde förekomsten av flygsot ? 09:17:50 From ASABLO01 to All panelists : Hur är effekten av Thesmoseed? 09:21:02 From Mats Allmyr (KemI) to All panelists : Ser man motsvarande utveckling i grannländer eller fjärran länder inom EU? 09:23:58 From Mats Allmyr (KemI) to All panelists : Hur står sig värmebehandling i testerna? 09:27:41 From Eva-Lotta Andersson : Kan torkan 2018 ha påverkat ökningen av Stinksot? 09:32:01 From Mats Allmyr (KemI) : Ser man motsvarande utveckling i grannländer eller fjärran länder inom EU? 09:32:07 From Mats Allmyr (KemI) : Hur står sig värmebehandling i testerna? 09:33:02 From Alf Djurberg : Sortskillnaden mot havreflygsot är troligen kopplad till hur öppenblommande sorten är. Även tidighetsskillnader kan ha betydelse. När blommar sorten i relation till när det finns sporer i omgivngen 09:34:54 From Alf Djurberg : Ekoutsäde kan vara behandlat med Thermoseed. Viktigt att även ekoutsäde följer de gränsvärde som finns. 09:36:51 From Alf Djurberg : Thermoseed har vi bedömt ha en 3:a i effekt mot havreflygsot på en 4-gradig skala. Det finns produkter som är effektivare. 09:38:43 From Alf Djurberg : Har ingen bra bild av utvecklingen ser ut i andra länder. Har hört att man har problem med havreflygsot även Baltikum. EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN ALF: Vetets bladfläcksjuka – Ökar denna bladfläcksvamp igen? Anders Lindgren, Växtskyddscentralen Uppsala 09:34:23 From Ann-Kristin Nilsson : Är ökningen av DTR jämnt fördelat i "MellanSvenska området" eller varierar intensiteten ? 09:35:27 From EbbaHellstrand : Hur vanligt är brunfläcksjuka i Västergötland? 09:46:55 From Lena Engström to Mats Allmyr (KemI) and all panelists : Beror ökningen av bladfläcksjuka att det odlats vete efter vete i flera år mer de senaste åren? 09:47:26 From Lena Engström : Beror ökningen av bladfläcksjuka att det odlats vete efter vete i flera år mer de senaste åren? 09:48:03 From Thassia Barbosa : Finns det några natural fiende som man kan sprida på fält mot bladfläcksjuka som är effektive? 09:48:45 From Ann-Kristin Nilsson : Är det signifikanta skillnader i effekter mellan produkterna i sammanställningen av DTR försöken 09:49:24 From Cecilia Lerenius : Finns det någon som tittar på "raser" av DTR i Sverige? 09:57:22 From Eva Mellqvist : Brunfläcksjuka i vete är inte vanlig i Västergötland 09:57:43 From Anders Lindgren : ANGÅENDE ÖKNING AV VETETS BLADFLÄCKSJUKA: Vi ser inget samband med att växtföljderna har blivit "sämre" just de senaste åren. Höstvetedominerande växtföljder har förekommit ganska länge. Möjligen har det blivit varmare på sommaren - som gynnar sjukdomen? 09:58:58 From Anders Lindgren : ANGÅENDE NATURLIGA FIENDER MOT VETETS BLADFLÄCKSJUKA: Vet ej. Kanske Hanna Friberg, Björn Andersson, Paula Persson, Anna Berlin vet...? 10:01:27 From Anders Lindgren : ANGÅENDE SIGNIFIKANTA SKILLNADER I FÖRSÖKEN MED VETETS BLADFLÄCKSJUKA: Ja, det finns signifikanta skillnader i angreppsnivå mellan olika behandlingar. 10:02:16 From Erik Jönsson : Undantaget 2018 har vi ju haft riktigt fina skördar i höstvete flera år det senaste decenniet (2020, 2019, 2017, 2015 mm). Särskilt med Mellansvenska mått mätt. Mycket skörderester blir det ju som bekant av stora spannmålsskördar. Kanske kan det ha gynnat DTR? 10:03:47 From Anders Lindgren : ANGÅENDE RASER AV PYRENOPHORA TRITICI-REPENTIS: Jag tror inte någon tittar på raser i Sverige. Kanske Hanna Friberg, Björn Andersson, Paula Persson, Anna Berlin vet...? 10:04:38 From Anders Lindgren : ANGÅENDE RASER AV PYRENOPHORA TRITICI-REPENTIS: I vissa internationella studier pratar man om minst 8 raser. Och fler upptäcks löpande. 10:06:43 From Anders Lindgren : ANGÅENDE KOPPLING HÖGA SKÖRDAR -> MYCKET HALMRESTER -> MER VETETS BLADFLÄCKSJUKA: Kan ligga något i detta. Svårare att hantera halmen på ett optimalt sätt då. Men vi har inget direkt svar på detta. EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN ANDERS: Tillväxtreglering i höstvete – erfarenheter av 7 års försök. Lars Johansson, Växtskyddscentralen Skara 10:38:39 From Emma Vendel to All panelists : Förklara gärna i chatten varför vissa led gav sämre skörd. Framgår inte riktigt av presentationen (för oss som inte har något ljud) 10:41:14 From Ida Petersson : Kan han inte sammanfatta vad han hade tänkt säga i en text som ni kan skicka med hans powerpoint? Så kan vi ändå ta del av resultaten sen på ett bra sätt. 10:55:26 From Lovisa Eriksson, Växtskyddscentralen i Linköping : Om merskördar som inte kan förklaras, räknade ni kärnor per ax? 11:22:23 From Lars Johansson : Om tillväxtreglering i höstvete. En fåga 11:26:36 From Lars Johansson : Om tillväxtreglering i höstvete och varför det har det har det har medfört skördesänkningen i några fall. Jag tror att effekten av behandling blivit onödigt stor. I samma försök där behandlingar gett mindre effekt syns ingen sämre skörd. 15:34:46 From Lars Johansson : En fråga gällande tillväxtreglering i höstvete. Merskördar som inte kan förklaras med liggsäd eller fler ax per m2, räknade ni antal kärnor/ax? Svar: Ja i ett försök men det är svårt att se något samband. EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN LARS: Lostor – Biologi, utbredning och kontroll. Henrik Gertzell, Agronomstudent SLU 11:09:16 From Johan Lagerholm : En erfarenhet av att putsa sandlosta är att den bestockar sig och kommer tillbaka med ännu fler vippor, så en putsning bör nog följas av ytterligare en eller två putsningar alternativt glyfosat ganska snart efter putsningen. Finns risk för större uppförökning genom putsning? 11:27:32 From Kenneth Karlsson : Ska vi inte kräva noll tolerans för sandlostor? 11:27:42 From Kenneth Karlsson : I utsäde EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN HENRIK, PER, LEIF OCH RIKARD: Vad går att göra för att förhindra ökande problem med gräsogräs? Rikard Andersson, Växtskyddscentralen Alnarp 12:06:12 From Erik Jönsson : Lite kuriosa: De har testat många renkavlepopulationer på Syngentas forskningsstation Jealott's Hill genom åren, från hela Europa. De ansåg dock att dessa 12 skånska renkavlepopulationer som testades nu i höstas tillhörde kategorin "bland de värsta" resistensmässigt. Vi är alltså inte långt efter resten av Europa i resistensproblem 12:06:58 From Lina Norrlund : Tror ni EU-stöd för vall, frikopplad från djur, skulle ha betydelse för att få in vall på fler gårdar? EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN RIKARD: Mikrolivet i marken ur ett växtskyddsperspektiv. Hanna Friberg, SLU 13:15:07 From Jan Hill : finns de som hävdar att det är mycket viktigare med svampar än bakterier i marken, hur ser du på det? 13:37:23 From Erik Jönsson : ska man betrakta rödklöverdelen i en blandvall som en baljväxtgröda, och således hålla 8 år till närmaste ärt/åkerböna? 13:37:29 From Martin Niklasson : Hur ser du på mellangrödor? 13:40:53 From Cecilia Lerenius : Hur stor hänsyn ska man ta till andra sjukdomar än rotröta/ärtrotröta vid planering av vf med baljväxter? EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN HANNA: Baljväxter i växtföljden. Hur ofta kan vi återkomma med olika arter? Olika åkerbönsorters mottaglighet för Phytophthora-rotröta. Mariann Wikström, Agroplantarum 13:47:27 From Anna-Karin Krijger to All panelists : Vet du hur växtföljderna har varit på fälten med olika mängd smitta? 13:51:29 From annalindgren : Även om sorterna är toleranta mot rotröta, kan de fortfarande uppföröka sporer i jorden i och med att det fanns vilsporer i rötterna? Ska åkerböna undvikas att odlas på infekterad mark? EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN MARIANN:I fältet med högst smitta odlades det åkerbönor 2011 senast. Däremellan har det bara varit stråsäd och vall (utan baljväxter). Alltså 9 år sedan åkerbönor och extremt hög smitta fortfarande. I det medelmåttligt smittade fältet odlades åkerbönor 2002. Sedan har det endast odlats stråsäd och raps där. Det är alltså 18 år sedan det odlades en mottaglig gröda där. Vi har hittat att det finns vilsporer även i toleranta sorter, men i lite mindre mängder. Jag tycker att man ska undvika att odla åkerbönor på infekterad mark. Om det är väldigt låg smitta kan man odla en tolerant sort. Havrecystnematoder. Ulf Axelsson, Hushållningssällskapet Västra 14:07:17 From HANNA APPELROS : Vad menar du med Känslighet där du skriver "bäst" för vissa vallgräs? Är bäst mest motståndskraftig eller mest mottaglig? EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN ULF: Frilevande nematoder. Maria Viketoft 14:38:51 From Lars Pettersson to All panelists : Anser att vi behöver undersöka skador bättre av frilevande nematoder i stråsäd. Om man gör analys och ser att de finns många olika värdväxter, vilka sortskillnader finns? Analyserna för frilevande nematoder är dyra, därför viktigt med bra vägledning. 14:45:39 From GORLAR01 to All panelists : stjälknematod har vi sett den nu 14:47:42 From GORLAR01 to All panelists : 2003 utanför stora mellby 14:48:17 From GORLAR01 to All panelists : nej sollebrunn 14:48:39 From Eva Mellqvist : St Mellby Västra Götaland. 2020 ett fall på Varaslätten 14:54:10 From Maria Viketoft : Gällande fråga om frilevande nematoder i stråsäd: Håller helt med att det behöver undersökas bättre, både i fält och göra växthusförsök på t.ex. olika sorter. EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN MARIA: Demoförsök i åkerböna. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Linköping 15:51:53 From Jan Hill : "kontrolled" i form av fält utan fångsremsa, behövs väl för att visa att fångstremsan verkligen minskade angreppet inne i fältet? 15:55:33 From sven-åke.rydell : skulle man kunna ha en sortblandning med låg andel tidig liten sort och sedan rensa bort dom baljorna efter skörd? 15:57:12 From Anders Arvidsson : Problemet är väl just att rensa bort dom bönorna efter skörd EV. KOMPLETTERANDE SVAR/KOMMENTARER FRÅN ANDERS: